2008-01-11

Propp

Vecka 2:
Vintern är här i all sin prakt. Snön gnistrar. Solen speglas i den kristallklara isen och hela världen är underbar och vacker! Eller ja, man kunde tro att det skulle ha blivit så under veckan, men vintern tog en annan väg. Helgens 42 centimeter snö smälter och sjunker genom de fortfarande gröna gräsmattorna. Isen tornar upp sig mot det grå molntäcket i sjukliga gulnande högar av smältande flak. En traktor kör omkring på sandbanken och gräver desperat undan Isproppen. På andra sidan älven står en mobilkran och plockar till synes outtröttligt med sin stora klo i Isproppen. Isproppen, ja. Den stora, skrämmande, farliga Isproppen. Den som skulle bli vår undergång. Den lade sig tillrätta där mellan Pråmen och Teatern och hotade att stoppa flödet i hela Klarälven. I alla fall från Sandgrundsudden till Skåre. Från Sandgrundsudden till Skåre skulle världen gå ett grymt öde till mötes. Från Sandgrundsudden till Skåre skulle civilisationen stupa. Isproppen hade dämt upp älven och lagt sig tillrätta för att dränka oss alla. Isproppen. Vinter -08 i klimathotets tecken. Isproppen var klimathotet materialiserat. Den låg där, mitt framför våra ögon, hypnotiserade oss i sin stillhet medan den sakta och beslutsamt dränkte oss för att visa att vi hade handlat fel. Domedagen var här och det fanns inget vi kunde göra.

Så blev det fredag. Det grå molntäcket skingrade sig. Solen värmde. Och Isproppen, den talar ingen om längre.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Leta i den här bloggen