Kraft

Idag tvingade jag ut Lotta i den oländiga terrängen mellan brukets sedimenteringsdammar och Boholmens vindkraftverk. En ganska fin promenad, tyckte jag. Stor industri att spana in till vänster, ett vindkraftverk rakt fram och förfallande rester av fiskarläger och bostäder till höger. Det hela var inte riktigt lika uppskattat av Lotta. Men så är jag ju uppväxt med aromen från de kokande bruna dammarna precis runt husknuten också. Jag kan faktiskt förstå hur det hela ter sig lite ogästvänligt för den som inte är född i skarven mellan en stor gammal industri och bruksarbetarnas bostäder. Därför tänker jag tvinga med mig Maijk som fotoassistent till Boholmens terräng någon dag för en mer omfattande session. Men säg inget till honom. Det ska bli en överraskning.