Till handling

Matvaruaffärer är de absolut vidrigaste ställen som finns. Jag mår aldrig så dåligt som när jag är ute och handlar mat. Affärerna i sig har jag inget otalt med. Problemet är alla människor som handlar där. Visst, jag erkänner att jag aldrig har mycket till övers för folksamlingar, men när folksamlingen befinner sig i en affär händer något. Alla förvandlas till långsamma sävliga människor som dräller omkring och är ivägen, eller till hetsiga dårar som härjar omkring och tränger sig och är i vägen. Folk som står och tittar på saker jag har tänkt titta på. Fördömande människor som gräver med blicken i min korg och analyserar mitt liv. LÅT MIG VARA I FRED FÖR FAN! tänker jag tyst åt alla som ser mig.

Man tycker ju folk kunde visa lite jävla respekt och snällt vänta ute på parkeringen tills jag är klar med mina inköp. Eller åtminstone skriva en välplanerad inköpslista med punkterna ordnade efter hur varorna är ordnade i affären. Affärer ska vara enkelriktade. Och om du missar nåt på vägen, då går du fan inte tillbaka och hämtar det. Du har förverkat din chans och får snällt vänta till nästa gång. Tillsvidare hatar jag er alla varje gång köttfärsen är slut.