Den där kombinationen av träd, lite dimma, vintermörker och strålkastarljus. Jag får inte nog av den. Kanske finns det en djup symbolik i trädet som desperat sträcker ut sina grenar och greppar efter något i mörkret. Troigtvis är det det bara för att man kan göra kaos med färgbalansen utan att det ser fel ut.
Det är inget för vare sig den inbitne inredaren eller den krävande audiofilen, men det har sin charm, och det väsnas en hel del när amerikanska hjältar ska spränga såväl utomjordingar som terrorister!
Tjugondag Knut inträder om några minuter, och då ska julen minsann ut. Julgransskakning och Knutgubbar! Fast vi har dåligt grepp om rutinerna här. Granen är så trevlig, så den får nog stå ett tag till. Julstjärnorna däremot skakade sig själva redan långt innan julafton. Dem slänger vi kanske ut imorgon.
Efter en veckas slösemester blir jag våldsamt rastlös av att plötsligt börja jobba och slita. Gå och slava en hel dag utan att hinna med sig själv, nej då får det banne mig bli lite nymålade bordsben när man kommer hem!
